Bästa kryddguiden – så använder du olika kryddor på bästa sätt

Vårt kryddlexikon

Anis

är en ettårig växt som blir ca 40 cm hög och kan odlas på kalljord men är lite svår att få att gro, om sommaren är för blöt och kall. Fröna används som krydda vid bakning av rågbröd, till köttstuvningar och soppor och exempelvis vid ugnsbakning av potatis. Stjärnanis är frukterna av anisträd från Medelhavsländerna.

Basilika

är ettårig och har ljust gröna blad och oansenliga blommor. Går bra att så i kryddlandet och förkultivera i låda inomhus. Ger riklig skörd av sina väldoftande och smakrika blad. Passar bra i tomatsallad, soppor, korvrätter, köttgrytor m.m. Förvara bladen djupfrysta under vintern.

Cayennepeppar

och chillipeppar är besläktade och dess frukter är populära som krydda i latinamerikansk och österländsk mat. Heta kryddor som man gör klokt i att använda med försiktighet om man är känslig för hetta. Kryddan sätter piff på det mesta, testa gärna lite i en äggrätt eller köttfärs.

Citronmeliss

kallas också “hjärtans fröjd” och är en lättodlad örtkrydda, som luktar citron. Den hör till kryddgårdens klassiker och blommorna älskas av bina. Färska hackade blad ger fins smak åt sallader och fiskrätter m.m. Blanda gärna några blad i tekannan. Det friskar upp teet.

Curry

är en sammansatt kryddblandning. Den hör till de orientaliska kryddorna och används även flitigt i Karibien. Det ingår cayenne, nejlika, ingefära, muskot m.m. i den indiska curryn. Varje indisk kock eller hushåll vill helst blanda sin egna curry. Vi köper den förstås färdig och beroende på vilket märke man köper smakar curryn lite olika. Den får anses som en “het” krydda. Perfekt till risrätter, kyckling, fisk m.m.

Dill

är av oss svenskar speciellt omhuldad. De fina späda dillplymerna till potatisen och sillen vid midsommartid, till kräftor och andra skaldjur, till sallader, fiskrätter och som dekoration. Odlas lätt i vanlig trädgårdsjord men man bör så dillen på olika ställen varje år, då blir den bäst.

Dragon

är en flerårig växt, som ursprungligen kommer från Sibirien. Den franska sorten Estragon har dock mest smak. Den vissnar ner över vintern, men man kan plocka och torka bladen. Används till kyckling, sallader, soppor, sås och äggrätter m.m.

Enbär

är helt enkelt bären från våra vanliga enbuskar i enebackarna. Det tar två år för bären att mogna. Torkade är det en riktigt fin krydda till allt viltkött, till kål eller när man steker kassler eller skinka. Enbär är även kryddan i gin och genever.

Fänkål

härstammar från Medelhavs-länderna men kan också odlas hos oss. Den är då ettårig därför att den dör ut under vintern i vårt klimat. Fänkålsfrön används vid bakning och matlagning och påminner i smaken  om anis. Fänkålsroten används som grönsak men i regel är den en annan sort än den vi kan odla som krydda. Mest importeras den.

Gräslök

tillhör lökfamiljen men det är de fina smala bladen som användes. Den sägs ha kommit till Norden från Italien och omnämns redan i antikens historia. Odlas med lätthet och övervintrar. Passar till väldigt mycket, i salladen, i såser, över sillen och mycket mer.

Grönpeppar

är de färska frukterna av vitpeppar. Konserveras på burk med salt och ättika eller så torkas den. Passar till många sorters kött, speciellt till nötkött, men även till fet fågel som gås och anka.

Gurkmeja

påminner lite i sin smak av ingefära. Det är en rotkrydda av en liljeväxt och den tillför en gul färg till all mat man tillsätter den till. Den ingår även i curryblandningarna. Gurkmeja anses vara en hälsosam och nyttig krydda med många fördelar. Går att köpa både i pulverform och själva roten.

Ingefära

hör till kryddliljornas familj och det är rotstocken som används. Syltad ingefära kommer ursprungligen från Kina men den torkade och malda kryddan kommer från Västindien.  Ingefäran sägs ha helande egenskaper 

Kanel

Den finaste kanelen kommer från Ceylon och har hört till de mest eftertraktade kryddorna från Orienten. Det är barken från kanelträdet som används. Perfekt till våra kanelbullar och fruktkompotter, inlagda tomater. I Orienten ansågs kanelen vara viktig när man gjorde kärleksdrycker.

Kapris

är blomknoppar från en buske med blanka  gröna blad. Utslagna är blommorna små och vita. De gröna blomknopparna läggs in i en lag av ättika och salt. Ju mindre knopparna är desto finare. Används i sallader, majonnäs-såser, till fisk m.m.

Kardemumma

är en bakkrydda som också kommer från Ceylon. Man använder de små svarta fröna, som är samlade i gulvita kapslar. Vi brukar även använda kardemumma till julglöggen.

Koriander

Österns svar på persilja, örtkryddan som du antingen älskar eller inte står ut med. De gröna bladen har en distinkt smak och parfymerad arom, och om du gillar asiatisk mat älskar du förmodligen koriander.

Krasse

kryddkrasse eller smörgåskrasse eller källfräne, härstammar från Asien men den odlas allmänt hos oss. Dock mest inomhus. Fröna gror på några dagar och det enda man behöver är ett fuktigt gråpapper eller en liten platta skumgummi. Smakar friskt och kryddigt. Vattenkrasse är en annan sort som kommer från England och Frankrike och används ungefär på samma sätt som kryddkrasse. Växer även vilt hos oss i Skåne. Ingår i kategorin Superfood.

Kryddnejlika

ger en aromatisk doft och vi har haft en tradition att sätta kryddnejlikan i en apelsin, tätt, tätt. Nejlikan är frukterna av ett Myrten-träd som växer på Moluckerna, och en av de kryddor vi känt till längst. Ett par kryddnejlikor till en skinkstek passar perfekt. Även i bakverk eller varför inte testa ett par nejlikor och en citronskiva i hett vatten.

Kryddpeppar

är omogna frukterna av ett träd ur myrtenfamiljen. Bäst anses den kryddpeppar vara, som kommer från Jamaica. (Tro mej det är skillnad) Den  har en aning av både nejlika, muskot och kanel i sig. Det kan vara anledningen till att den kallas för Allspice i England. Bäst när den är nymalen när den ska användas i kött och fisk rätter.  Krossad kryddpeppar används ofta i sillinläggningar, stuvningar och köttförsrätter.

Kummin

och salt hörde till de kryddor man bjöds på under antikens måltider. Kummin växer både vilt och odlas i hela Europa. Mest smak anses kumminfröna få här i Norden. De är utmärkta att använda till kålrätter som lär blir mer lättsmälta om man kryddar med kummin. Kummin i bröd är gott och på ugnsbakad potatis passar det bra med lite finstött kummin. Växer gärna i kryddtäppan. Blommar i maj-juni och ger mogna frön i juli.

Kyndel

Passar bra till bönor och kål och tar bort en del av den lite otrevliga kållukten. Kan lätt odlas hos oss. Den är ettårig och sås på våren. De gröna bladen kan användas i salladssåser under sommaren. Sen kan den torkas och användas som krydda till många maträtter.

Körvel

är släkt med hundlokan och är en fin grön växt med persiljeliknande smak. Passar bra ihop med basilika och gräslök. En sort kallas “danska körveln” och den användes späd i den populära danska körvelsoppan. Kan sås flera gånger under sommarsäsongen. Bör helst användas färsk.

Lagerblad

eller lagerbärsblad som de också får heta, är blad från grekernas heliga lagerträd. Bladen användes både färska och torkade. De ger en kraftig aromatisk smak till både köttgrytor, inläggningar av olika slag, till fiskspad och såser m.m.

Lök

finns i många olika sorter. Rödlök och gul lök är väldigt vanliga i köket. Syltlöken är liten och nästan vit och används ofta till inläggningar. Charlottenlöken är tämligen mild och fin i smaken. Sen har vi vitlöken, som vi lärt oss att använda till det mesta. I Medelhavsländerna är vitlöken självklar i den mesta matlagningen.

Malört

de bittra, färska eller torkade blommorna och bladen av en ört som hör till maskrosfamiljen. Används ofta som smaktillsats i spritdrycker. Växer vild i Sverige.

Mejram

tacksam ört att ha i din kryddträdgård. Blad och knoppar kan man klippa hela sommaren och örten passar ihop med både timjan och basilika till kött- och fiskrätter, till soppor och som kryddgrönt i sallader. Övervintrar inte med är lätt att odla.

Muskot

Ett högt träd med päronstora frukter där muskotnötterna bilda fröna. Växer på Moluckerna, krydddväxternas hemvist. Muskotnöten rivs gärna över spenat, i potatisrätter (mos) och kötträtter. Muskotblomman har man mest vid olika inläggningar.

Mynta

eller pepparmynta brer ut sig som ogräs om den får hållas fritt i trädgården. I det engelska köket får man ofta myntsås till lammsteken. Lite mynta till potatisrätter eller gröna ärter kan du gärna pröva. I iskuber till drinkar smakar ett mynta-blad friskt.

Oregano

är den vilda formen av mejram och den sort som används mest i Italien, där stora knippen av torkad oregano brukar hänga vid spisen. Hör bland annat hemma i pizzan.

Paprika

som krydda i forma av paprikapulver är egentligen malen spansk peppar och samma namn användes för den färska frukten från Ungern. En tacksam krydda som passar till de flesta rätter.

Pepparrot

räknar vi till kryddorna. Det är rotstocken som används och den luktar väldigt starkt när man river den. Passar till såser av olika slag. Är mycket vitaminrik. Den mörknar lätt men det kan förhindras med lite citronsaft över den rivna pepparroten.

Persilja

är nog den örtkryddan vi använder mest av alla. Rik på a-vitamin och järn och vi skulle tjäna på att ha den i maten varje dag. Växer lätt i täppan. I södra Sverige övervintrar den ofta.

Rosmarin

kommer från Afrika och de smala bladen har en aromatisk doft. Stöt torkad rosmarin i mortel före användningen till fisk och fågel och kötträtter.

Saffran

kommer från de torkade pistillerna av en subtropisk krokusart. Det är världens dyraste krydda varför förfalskningar ofta förekommer. Används till bakning, såser, skaldjur, fisk och kycklingrätter m.m.

Salvia

har en egendomlig doft som inte alla gillar. Passar bra i marinader och kan ge piff åt enkla kötträtter. Växer fint i kryddtäppan är flerårig och bör tuktas rätt hårt och förnyas.

Senap

är också en god krydda, som görs av senapsfrön. Ofta blandar man olika sorters senapsfrön. Det finns bland annat fransk senap, skånsk senap, engelsk senap m.m.

Timjan

hör till kökets vanligaste krydda. I soppor, köttgrytor, rostbiff, köttfärs och till nästan alla kötträtter. Växer tåligt nästan var som helst och återkommer år efter år. Lätt att odla själv.

Vanilj

kommer från Mexiko egentligen men odlas numera även på Java och i Västindien. Frukterna användes som krydda. Säljes i form av svarta smala stänger och som vaniljsocker.